Ny blogg

Jag testade att importera mina inlägg till Wordpress, och titta vad fint det blev! Det finns mycket mer alternativ och roliga inställningar också. Så nu får det bli den här adressen istället helt enkel: http://pontusdarcy.wordpress.com :)

Helgen

Igår var det IB Diploma Ceremony för de som klarade (överlevde) IB i år. De fick sina diplom och så var det lite framträdanden och tal. Tänk, om ett år håller jag (förhoppningsvis) i ett alldeles eget och välförtjänt IB diplom. Ett år går ganska fort. På kvällen jobbade jag på Joy som alltiallo (slampa) och var klädd som en sexig servitris, med peruk, kjol, högklackat och allt. En fin fjäder hade jag också. Kom hem till lägenheten strax efter halv fyra och somnade då direkt.

När jag vaknade imorse bestämde jag mig för att åka till och köpa lite saker till mitt nya rum. Jag har köpt flytta hemifrån-saker i flera år, så det känns underbart att äntligen ha en lägenhet att ha dem i. Det här köpte jag idag:

• Ett klädställ som jag ska hänga fina kläder och smycken och sånt på som står i mitt rum så att man kan se det. (Vi har inga garderober i rummen).
• En taklampa.
• Spegel, eller egentligen fyra speglar som blir till en helkroppsspegel.
• En magnetskena som man har i köket och kan sätta fast fina burkar (som hör till den) och vassa knivar på.
• Doftljus

Så fort jag har fått ordning på allt blir det säkert jättefint och mysigt!

Jag ska bli blond imorgon!

Idag har jag handlat lite inför morgondagens aktiviteter (en blond peruk) och flyttat lite av mina saker till lägenheten. Min hälsa var nog på botten idag, men det verkade vända fram mot eftermiddagen så jag hoppas på ett snabbt tillfrisknande. Jag lyckades i alla fall göra allt jag skulle utan problem.

Imorgon blir en lång dag som börjar i skolan klockan 10.00 och slutar typ...aldrig, men det ska bli kul :)

Äntligen ett inlägg om Extended Essay ;)

Idag vaknade jag sent utan att vara stressad eftersom jag började senare. Jag gick och lade mig vid elva igår så jag fick exceptionellt mycket sömn, så jag vaknade pigg, men fortfarande förkyld :( Och nu är det ännu värre, men sen blir det bättre för jag känner mig själv. Så länge jag kan göra allt jag vill göra klagar jag inte alltför mycket.

När jag kom till skolan hade jag det fruktade Extended Essay-återkopplingsmötet. Fruktade för att David sagt att vi kommer bli helt knäckta när han ger kritik på det vi skrivit under sommaren. Fast jag gick därifrån hel. Jag fick lite tips, men han tyckte att det jag hade skrivit var bra överlag och att jag inte kommer behöva stressa med extended. Nu var det ju ett tag sedan jag skrev om Extended, så jag höll mitt löfte ;)

Resten av dagen flöt på i vanlig takt och avslutades med VH-E-möte vilket jag har saknat mycket.

Jag ska försöka lägga mig tidigt idag med så att jag är pigg imorgon. Då ska jag shoppa inför helgen och flytta lite saker till lägenheten :)

Exklusivt! Vad jag röstade på och varför.

Jag lovade ju att förklara varför jag röstade som jag gjorde, men nu är jag så trött så jag orkar inte skriva något fancy. Jag tror att jag har blivit lite halvsjuk av att ha varvat ner efter Teaterbåten. Men, men, jag röstade på...*trumvirvel*...

Miljöpartiet! Det var det ingen som visste, va? ;) Det gjorde jag för att:

• om vi inte tar hand om vår värld har vi inte något samhälle att styra över i framtiden.
• hela höger-vänster-grejen känns lite föråldrad. Varför inte gå framåt istället?
• de är det enda uttalat queerfeministiska partiet i riksdagen och sånt tycker jag är viktigt.
• de kämpar för djurrätt såväl som människorätt.
• de vill, precis som jag, ha ett mångkulturellt samhälle.
• jag lider av Göran Hägglund-fobi och inte vill rösta fram en regering där han riskerar att få en ministerpost.

Det var nog en outline av de viktigaste anledningarna. Jag vill bara tillägga att jag starkt ogillar Sveriges tvåblockspolitik. Det ska inte vara antingen eller för det finns många bra alternativ. Det är inte kommunister mot kapitalister, och jag är varken eller. Visserligen bidrar jag till att vissa frågor som Socialdemokraterna och Vänsterpartiet lägger fram får stöd, men jag känner att jag bara kan rösta på det jag tror på och inte rösta taktiskt. Idén är alltså viktigare än följden i mitt val, men det betyder inte att jag tycker att följden är oviktig.

Vilket fint och välformulerat inlägg det här blev...inte. Jag tror ändå att jag fick med det väsentliga. Politik kan man tycka väldigt olika om och det har jag inga problem med. Jag blir bara arg när det sägs saker som inskränker andra människors (och andra organismers) rättigheter och friheter, men nu har jag i alla fall tagit mitt ansvar och röstat för de sakerna och det känns bra. Sedan får vi se hur resultatet blir, men att rösta är inte riktigt som att satsa på hästar. Jag röstar ju inte efter vinstchans och därför kan jag inte ångra mig oavsett vad utfallet blir.

Jag har knappt någon röst, men jag utnyttjade min rösträtt

Ganska händelselös dag. Hade inte så mycket röst idag, men jag utnyttjade min rösträtt.

Jan Björklund kom till vår skola och pratade och svarade på frågor. Det var kul att han tar sig tid att prata med de unga väljarna, men kom igen! Kalla kriget slutade på 90-talet!

Efter skolan skulle jag ha gjort någonting väldigt spännande, men det blev inställt p.g.a. sjukdom, så därför kunde jag inte avslöja min hemlighet idag. Istället gick jag och röstade på Norrköpings Stadsbibliotek där jag sitter och skriver nu. Det var äckligt att slicka på tre stycken kuvert, men det var det värt!

Jag tänkte skriva lite mer ikväll om varför jag röstade som jag gjorde, för jag hade ju faktiskt funderat mycket innan jag gjorde det.

Giovanni, ti amo!

Imorse skulle jag hämta ut nycklarna till lägenheten, men det fick jag inte för att jag inte stod på kontraktet.Jag fick se lägenheten i alla fall och sen visade det sig att vi inte kunde hämta ut nycklarna alls innan imorgon ändå. Lägenheten var väldigt fin :)

På lunchen hände någonting väldigt otippat:
Jag, Adam och Sofia var på väg till resecentrum för att Sofia skulle ta bilder till Rysslandsvisumet. Precis utanför resecentrum stod en kille med en låda och när vi kom fram till honom frågade han på bruten engelska: "Do you want to earn 500 crowns?". Vi var lite skeptiska först. Vad har han i lådan? Knark? En bomb? Något annat skumt? Han förklarade att han var italienare och skulle med ett flyg på kvällen och behövde skicka sin låda med posten och behövde bärhjälp. Så vi hjälpte honom helt enkelt att bära lådan till postkontoret, fyra, fem hundra meter ungefär. För det tjänade vi alltså 500 kronor, vilket inte var helt fel. Vi begav oss till Thai Coconut och åt en väldigt god lunch och fick till och med pengar över! Grazie Giovanni! (som han hette). Jag har faktiskt läst italienska i ett år - frågan är hur mycket jag kommer ihåg...

Jag hann delta i ett styrelsemöte också. Början på någonting stort!

Nu är jag tydligen en professionell drag queen vid namn Blancefleur och måste fixa outfit och peruk till på lördag. Inte till Diploma Ceremony, alltså, utan till senare på dagen. Inte det lättaste att hitta klackskor i storlek 45, men jag ska göra mitt bästa!

Fel, fel, fel, läskigt och fel!

Alltså...jag kan fortfarande inte riktigt tro på att det här inte är en parodi! Stackars gamla mormor eller galna damer i burka - värre false dilemma får man leta länge efter. Det finns jättemånga kommentarer på videon med massa folk som klagar på oss "politiskt korrekta" som "blundar för sanningen", men den här sortens argumentation är ju rent ut sagt fel. Bara fel. Inget annat. Det finns liksom inte så mycket mer att säga, förutom att det är skrämmande att folk köper det här och går och röstar på SD. Hoppas att de personerna är färre än vad opinionsmätningarna har visat. Nu sätter jag etiketten "politik" på detta inlägg, men det här tycker jag inte är politik, utan bara...fel! Ursäkta min brist på ord :P

Det kunde bara bli bättre

Den här dagen började väldigt hemskt med en försovning som gjorde att jag missade första lektionen. Usch! Sömn är läskigt - man har inte riktigt kontroll över sig själv. Det känns läskigt att ens kropp kan stå över ens medvetande så där. Jag ville inget hellre än att åka till skolan, men min kropp ville tydligen vila och gjorde det mot min vilja. Skrämmande! Borde kanske börja lägga mig lite tidigare så att jag slipper oroa mig, men jag tycker att det ska gå bra ändå - det har det ju gjort förut.

Jag kompenserade i alla fall den hemska morgonen med att vara väldigt effektiv under dagen genom att uträtta en massa viktiga ärenden. Jag bokade möte med min engelsklärare angående studier och referenser, jag ringde bibliotikarien som är ansvarig för hisspoesin och jag hade två jobberbjudanden att välja mellan på lördag: ett för pengar och ett utan pengar. Efter lite eftertanke valde jag det utan pengar för då får jag träffa människor jag har saknat, det händer bara en gång per år och det andra jobbet kan jag ha andra dagar.

Efter skolan köpte jag äntligen en ny kalender och fyllde på mitt anteckningsblocksförråd, vilket behövdes. Dessutom hämtade jag ut min parfym och sakerna jag beställt från ASOS, så nu känner jag mig ordentligare, fräschare och snyggare och förhoppningsvis blir morgondagen bra redan från början. Efter skolan ska jag få nycklarna till lägenheten :)

Olycksdagen är här (typ)

Nu har Teaterbåten gått för sista gången den här sommaren. Allt är över. Tre och en halv månad tillbringade med världens underbaraste ensemble. Jag älskar er alla och kommer att sakna er! Vissa kommer jag träffa oftare än andra, men jag ska träffa er alla igen. Så är det bara! Förutom att ha träffat jättemånga underbara människor har jag lärt mig en massa på samma gång. Jag inbillar mig att jag har blivit bättre på att sjunga och dansa och jag fick mycket ansvar när det gäller saker omkring, t.ex. baren, vilket har varit en mycket bra upplevelse. Jag är så glad att jag sökte jobb i Norrköpings kommun och fick det här jobbet. Det är en av de bästa sakerna som hänt mig.

Dagens föreställning var, enligt mig, den bästa av dem alla! Dels eftersom vi har spelat den så många gånger, men mest för att det var så mycket känsla idag! Alla var otroligt peppade och glada och ledsna på samma gång och resultatet blev succé! Inte många ögon torra i applådtacket. Tack till hela ensemblen och alla som varit med och jobbat med Teaterbåten! Tack för den tid vi tillbringat tillsammans den här sommaren! Tack och tack och tack! Jag älskar er alla! Nu är det bara att blicka framåt och se till att vi får träffa varandra igen!

Nu återstår det bara för mig att tvätta bort allt smink från dragshowen och sen gå och lägga mig. Kram på er alla!

Tänk vad lyxigt att bli sminkad av en make-up artist varje morgon! Men det här skulle kanske vara lite over the top till vardags? ;) 

Mer eller mindre hemliga saker

Har jag gjort någonting utöver det vanliga idag? Jag har varit i skolan och sen haft föreställning. Hmmm...jo, jag tog emot ett fax för första gången i mitt liv. Det som faxades till mig var ett intyg från mitt försäkringsbolag som säger att jag är försäkrad i Ryssland. Det ska bli väldigt spännande att åka dit! Den tionde oktober bär det av.

Kulturnatten närmar sig också och även i år ska jag delta i hisspoesin. Imorgon ska jag försöka få bekräftat vilka andra som vill vara med. Det kanske blir lite revolutionära aktiviteter då också. Jag är glad för att jag får vara en del av det!

Jag har bokat in någonting annat idag också, men det är topphemligt och avslöjas först om en vecka. Spännande, va?

Ett skönhetsinlägg som blev en genusdiskussion

Min parfym är slut, så jag beställde en ny igår kväll. Jag har haft Burberry London i ett år nu, men nu bestämde jag mig för att testa något nytt: Dolce & Gabbanas La Roue de la Fortune. Den luktade gott och sofistikerat, den hade ett fint namn (visst spelar det roll?) och den är unisex. Beskrivningen lyder:

"D&Gs senaste doftserie saknar den traditionella uppdelningen för män och kvinnor. Istället fokuserar man på personlighet och vem bäraren av doften vill vara."

Det var självklart en tilltalande beskrivning för mig, som ständigt klagar över hur allt är uppdelat mellan män och kvinnor. Personligen bryr jag mig ju inte om var den gränsen går, men det är ju trevligt att se att företag tar steget att ifrågasätta den med initiativ som detta. I modevärlden blir det allt vanligare med unisex, men det modet når inte riktigt våra butiker. På damavdelningen är det inte svårt att hitta the boyfriend jeans eller the grandpa shirt, men det finns inte riktigt någon motsvarighet på herravdelningen. H&M hade visserligen en kjol för män i sin vårkollektion, men den såg jag aldrig i butik. Även om sådant är kul tycker jag att det känns lite onödigt att ha killjeans för tjejer och kjolar för män - varför inte bara ha jeans och kjolar?

Visst, passformen, skärningen och storleken skiljer sig mellan herrkläder och damkläder, men både män och kvinnor kommer faktiskt i alla möjliga former och storlekar. Om jag skulle shoppa i en affär där de hade slopat de två avdelningarna och sorterat efter typ av plagg, material eller färg skulle jag visserligen hitta en hel del som inte passar på min kropp eller som inte faller mig i smaken...fast så är det redan nu när jag shoppar på "min" avdelning, så det kan jag faktiskt leva med. Det skulle i alla fall vara lättare att hitta det jag ville ha och det skulle nog uppmuntra fler till att vara mer kreativa och personligare med sina kläder.

Om jag hoppar över diskussionen gällande genetiskt kön (men jag kan ändå inte låta bli att nämna att det finns mer är XX och XY!) känns det grovt förenklat att påstå att det bara finns två genus. Jag skulle vilja jämföra det med hur vi envisas med att dela upp människor i raser, trots att vi nu vet att det inte finns några. Om vi klassificerar enligt hudfärg blir det en uppdelning, om vi går efter blodgrupp blir det en annan etc. Är det inte lite samma med genus? Även om vi kanske har mer gemensamt med vissa känns det fel att göra en sådan total uppdelning som följer oss hela livet genom hur vi förväntas se ut och uppträda och hur vi blir bemötta.

Jag ser mig själv som en cisperson eftersom jag är bekväm med det kön det genetiska lotteriet har tilldelat mig, men jag tycker inte alltid om den sociala biten av det. Jag gillar inte vanliga herrkläder utan trivs bäst i kläder som är androgyna. Dels tycker jag att den stilen passar mig bäst, men jag gillar även den sociala biten av det. När jag möter en ny person vill jag inte att den ska tänka "där är en man!" och bygga upp sin bild av mig efter det, utan bara se mig som en individ och lära känna mig med allt vad det innebär.

Även om mode bara är yta speglar det ju definitivt attityder och normer i samhället - jämför bara 20-talsmode, då kvinnorna hade fått visa att de också kunde göra det som endast männen gjorde, med 50-talsmode då kvinnorna skulle vara duktiga hemmafruar. Vad vi har på oss utgör en ganska stor del av det första intrycket de personer vi möter får av oss, som jag diskuterade ovan. Därför tycker jag om mode som ett medium för att uttrycka mig själv och för att skapa tankar kring genus.

Nu handlade ju det här inlägget ursprungligen om att jag har köpt en parfym, så jag får väl avsluta med att säga...att snart luktar jag inte som en man längre, utan som en... *letar fram beskrivningen igen* "äventyrslysten, experimentell och orädd" person. Sounds good to me!

Études et traitement

Apres "Debatt", j'ai étudié les verbes français. C'est bon de commencer avec les Français à nouveau. Puis, j'ai fait un traitement d'huile du visage.

Jag har ägnat kvällen åt att plugga fransk grammatik. Det känns bra att komma igång med franskan igen. Jag borde verkligen skriva saker på franska oftare, så att det blir mer "naturligt" för mig, känner jag.

På tal om naturligt: idag köpte jag ricinolja, så nu kunde jag äntligen testa oljebehandlingen på riktigt. Efter ett försök kan jag konstatera att huden känns ren, men det krävs ju några fler för att se det riktiga resultatet, vilket jag hoppas blir bra.

Nu ska jag bara plugga lite biologi och sen sova. Imorgon är det föreställning och jag lär nog bli kvar i Motala över natten.

Bonne nuit!

Just det, ingen har väl missat Karins underhållande och Fröding-betitlade blogg? :)

Jag är blå och grön

Idag gick jag förbi Myrorna och köpte en fin sammetsväst. Sammet är så vackert! Sedan gick jag förbi Miljöpartiets valstuga och fick en pin och fler bra argument, så nu har jag en accessoar som ska användas flitigt. Nu känner jag mig faktiskt taggad inför valet! Visserligen kan jag inte göra mer än att rösta, men det känns bra att jag vet vad jag vill rösta på och har många bra argument för den saken.

När jag tittade på debatt låg katten på tv:n vilket resulterade i att Tomas Östros fick en väldigt punkig frisyr som jag nästan lyckades fånga på bild:

Jag blir så arg av debatter för jag hör så många felaktiga argument! Men det är ju politik, så...

Nakkna

Jag var inne på nakkna.com och blev minst sagt lite kär. Mycket svart, vitt, draperat, och kanske bäst av allt - mycket unisex! Jag tycker att det är så onödigt att dela upp kläder efter kön överallt - varför inte bara ha det som jag känner mig snygg i? När det gäller kläder eftersträvar jag alltid att se androgyn ut, så om jag hade råd skulle jag köpa allt det här:

Älskar hur de med så små medel kan skapa något så speciellt! De här borde jag kunna återskapa relativt enkelt.

Snygga jeans. Lite futuristisk touch, men ändå fully wearable.

Jättefin skjorta! Jag tror nog att jag kan få tag på något liknande på Monki.

 

Underbar cardigan! Älskar hur de har använt den så att tjejen har en mer maskulin look än killen och vice versa.

Lovely! Det där måste jag fixa ihop på något sätt. Måste bara komma på hur...

Computer says...yes!

Idag har jag köpt en ny dator: en MacBook!

Nej, inte riktigt...jag åkte till Media Markt och köpte den billigaste de hade i lager. Den verkar helt okej...till och med bra :) Jag behövde verkligen en ny så att jag kan plugga ordentligt. Det tog ett bra tag att öppna Word och det gick knappt att köra Word och Facebook samtidigt! "C"-knappen hade förvandlats till en touchknapp också vilket gjorde att det blev lite för många C:n i allt jag gjorde. Om någon skickade en fil som jag skulle öppna innebar det i stort sett döden för datorn. Nu kommer jag att vara mycket mindre frustrerad i min vardag då min gamla dator var ett dagligt irritationsmoment.

Här är fina skrivbordet som ändrar bild lite då och då. Nu sitter jag och njuter av chai-te och den snabba datorn.

Ja, jag är desperat...

En sak jag verkligen inte trivs med hos mig själv är min hy som jag har kämpat med i så många år. Den blir aldrig finnfri! Jag har testat massa olika kurer, men ingen har verkligen funkat. Visst, jag har inte alls mycket finnar om man jämför med t.ex. för tre år sedan, men de finns där fortfarande. Jag har inte velat testa Roaccutan för biverkningarna är...minst sagt...oönskvärda, och dessutom vet jag inte om jag skulle ha råd med det nu när jag ska flytta.

Nu har jag däremot har jag hittat en kur som faktiskt lät ganska vettig, baserat på mina kunskaper i kemi. De oljor som är med och orsakar finnar är, som alla andra oljor, non-polar. Det man vill är att få bort all den överflödiga olja som finns i ansiktet. För att kunna dissolva någonting som är non-polar måste man ha någonting som också är non-polar att dissolva det med. Vatten funkar alltså inte eftersom det är polar. Något som däremot är non-polar är olja. Det kan låta paradoxalt att vilja ta bort olja med olja - lite som att bekämpa eld med eld, en jag tror faktiskt att det kan funka. Det är ju trots allt inte oljan som är orsaken till finnarna utan bakterier, döda celler osv. Enligt The Oil Cleansing Method som den kallas ska man alltså smörja in ansiktet med en oljeblandning (Ricenolja och en annan olja of your choice, typ olivolja eller solrosolja) och sen lägga en handduk dränkt i varmt vatten över ansiktet. Värmen och ångan öppnar porerna så att ricenoljan kan komma ut och ta med sig den andra oljan och smutsen osv. och det torkas bort av handduken.

Låter det inte som att det skulle fungera?

"Min" dag

Idag fyllde jag som sagt år och det firades med föreställning. Annars har jag inte firat, förutom att jag blev sjungen för och folk har sagt grattis och sånt, vilket visserligen är jättetrevligt. Tack alla! Det känns som att vi sjunger för någon innan varje föreställning, hehe.

Satt och lekte lite med Photoscape för någon dag sedan och det resulterade i den här bilden, på vår kära teaterbåt, som jag tycker blev fin:

Grattis!

                                                                              <--
Idag fyller jag 19 år, men det bryr jag mig inte om. Visst uppskattar jag alla gratulationer, men det här är det första året då jag verkligen inte bryr mig om att det är min födelsedag.

När jag var liten väntade jag med spänning på att få nya leksaker, på vilka priset steg proportionellt med min stigande ålder.

När jag blev lite äldre blev födelsedagarna en nedräkning inför min myndighetsålder och förra året blev jag äntligen 18 år och vuxen i lagens ögon. Jag kommer ihåg hur fruktansvärt fri och lycklig jag kände mig då. Äntligen låg mitt liv i mina egna händer! Jag tycker att jag har hanterat den friheten bra, för det handlade mer om frihet att ta ansvar än frihet att...vara ansvarslös. Den friheten har gjort mig till en lyckligare och mer självsäker människa.

Nu fyller jag 19, och det känns inte som att det blir någon skillnad alls. Dessutom jobbar jag och har föreställning idag, och följande veckor blir det fullt upp med skolan och flytten till Linköping, så jag tänker minsann inte slösa tid på att fira min födelsedag!

Jag tänkte ändå avsluta med att säga grattis, men inte till mig, så...grattis på 150-årsdagen, Gustaf Fröding! ;)

Show me some revolution

Precis som jag skrev i början av året har jag, sedan jag upptäckte honom förra hösten, inspirerats mycket av Patrick Wolf, i synnerhet när det gäller mode. Han är inte direkt rädd för att sticka ut ur mängden, och han väntar inte direkt på att ett tillfälle för att klä upp (ut?) sig ska komma. Det känns inte som att hans stage persona är teater, utan som att det helt enkelt är Patrick Wolf. I en intervju jag läste togs det ämnet upp:

When I retire, I’ll grow the beard and become a bear,” folk-pop star Patrick Wolf muses. “But right now, I still like wearing Vivienne Westwood hot pants to the local pub.” The 26-year-old British singer is famous for his flamboyant live shows, which include Kabuki-esque makeup, seizure-inducing lighting, and scads of costume changes. But offstage, Wolf is just as committed to the theater of his persona. “When I was 15, I imagined Björk going to Tesco in a swan dress,” he remembers. “If I found her in Juicy Couture, I’d have been really disappointed. It’s my duty to be Patrick Wolf even in the countryside. What if a kid who knows my work meets me unshaven in a tracksuit? It would be like meeting Santa Claus eating at McDonald’s or seeing him beat up his wife.”

Hahaha! (det med tomten...) Men jag måste säga att jag håller med honom och jag försöker själv följa den filosofin. Nu finns det ju inga barn som blir besvikna om de ser mig i "vanliga" kläder direkt, men jag vill verkligen att mina kläder ska vara en del av min persona. Då menar jag inte att jag vill skapa en karaktär istället för att vara mig själv, utan att jag ska uttrycka mig själv så mycket som möjligt, även till det yttre. Om jag ser mig i spegeln och tycker att jag ser unik, kreativ och snygg ut känner jag mig mer så och får bättre självförtroende, vilket leder till att jag "marknadsför" mig bättre till andra.

Tyvärr har jag inte direkt Patricks garderob, så de flesta dagar känner jag mig för tråkig, men varje gång jag köper någonting nytt som uppfyller kraven blir jag lite lyckligare. Jag har ändå lyckats samla ihop lite snygga kläder vid det här laget, men jag vill ha mer! De här bilderna som jag hittade på ett Patrick Wolf-forum fungerar bra som inspiration:

Jag blir snyggare för varje dag som går

Jag färgade precis ögonbrynen. De var lite ljusare än håret, vilket inte var så snyggt. Jag vill inte ens föreställa mig hur jag såg ut när jag brukade färga håret svart. I veckan färgade jag ögonfransarna svarta. Resultatet blev bra - ögonen ser piggare och större ut.

Nu sparar jag officiellt till den här frisyren:

Snyggt! Kort i sidan, men inte för kort och luggen har rätt form. Jag trivs bara när luggen är "spetsig" som på bilden, inte när den är så rund som nu. Jag försöker tvinga den åt sidan med mängder av hårspray, för jag hatar verkligen när luggen bara ligger rakt fram. Jag ser ut som en häst! Dock är den på väg att växa ut igen, (jag testade precis, och jag kunde slänga med luggen!) så ganska snart kan jag kanske få se ut så här. I håret, that is...

Nu ska jag äta min nybakade kladdkaka :)

Plans

Jag tror att jag överlevde dagens båda prov. Eftersom det är föreställningar i helgen tänkte jag plugga idag. Jag har inga akuta läxor, men jag tänkte plugga matte eftersom vi har mini mocks nästa fredag. Jag tycker att matte är lätt, men om jag inte håller igång det blir det ju sämre och jag har inte hunnit plugga matte på hela sommaren. Det gäller att inte bli för kaxig i matte och plugga ofta, för jag ska få min sjua i slutet!

Idag kom jag på hur jag ska lyckas förverkliga en idé jag har haft ett tag. Jag tycker att det är intressant att läsa insiktsfulla kändisintervjuer, sådana där man fascineras över hur intressant personen är. Men alla människor, kända eller okända, har intressanta sidor att visa upp egentligen, så därför har jag velat göra en celebrity style-intervju med någon jag känner. Jag ska träffa personen på ett café och betrakta hens kroppsspråk och ställa väl utvalda frågor som om jag hade gjort research, bara att denna research kommer från mina egna upplevelser och kunskaper om den personen. Min vän Philip har redan gått med på att bli mitt första offer. Låter det intressant?

Jag har även funderat ganska mycket på en sak på sistone och nu har jag bestämt mig för att göra det så fort jag har tid. Jag tänker inte säga något till någon för jag vill inte bli övertalad åt något håll. Dessutom är det alltid kul att överraska.

<---

Stickat på stickat

Under en ledig stund är det alltid trevligt att titta på fina modebilder. Allt kostar mer än vad jag kan och vill spendera på kläder, men det är ju alltid inspirerande. Egentligen är det väl roligare att se någonting snyggt på internet eller en tidning och sedan försöka återskapa den looken med de medel jag än att bara få allt serverat. Vad skulle livet vara utan lite utmaningar? ;)

En bra sida som ständigt uppdateras när det gäller herrmode är http://thefashionisto.com/. Mycket är för tråkigt för min smak; jag gillar inte herrmode i den klassiska tappningen, men det finns en hel del snyggt. Lars Anderssons vårkollektion 2011 gillade jag. Det här skulle jag kunna tänka mig att ha redan i höst:

Genom att studera de bilderna kan det konstateras att stickat på stickat är snyggt, samt att jag hade rätt i att jag verkligen behöver de där kängorna ;) Jag har redan en cardigan som den på den mittersta bilden, men jag skulle verkligen vilja ha en tunnare, stickad svart tröja som liknar de på bilderna. Den får gärna vara lite halvtransparent, men de jag har sett i butik är snarare ihåliga, och det blir för mycket. Var kan jag hitta en sådan?

ASOS - ASAP!

Gosh, vad sent det blir varje kväll! Kom precis tillbaka från Motala efter ännu en föreställning :) Imorgon har jag ingen, så då ska jag passa på att plugga. Hur skulle jag annars tillbringa en fredagskväll? ;) Idag lyckades jag ta mig upp tidigt och åka till skolan trots att jag hade sovmorgon. Jag hade deadline på min World lit. 2 rough draft, som sagt, och jag fick allt ihop ett. Jag ska göra en djupanalys på ett utdrag ur 1984 :) Imorgon är det history essay och biologiprov och jag vill verkligen göra bra ifrån mig! Nu borde jag dock sova, ska bara äta lite gröt först.

Som jag skrev för ett tag sen finns det lite saker jag måste köpa. Jag har länge velat ha ett par högre kängor - redan förra året tror jag, men det köpet blev aldrig av. När jag hittade ett snyggt par på ASOS (köper alla skor därifrån nowadays, verkar det som) bestämde jag mig för att jag ska få mina efterlängtade kängor. Jag gillar inte att spendera mycket pengar på en gång, men för ett par ordentliga kängor är det väl bara att betala. Dessutom går värde före pris, och jag klarar inte hösten utan dem.

Sen hittade jag ett halsband som jag bara måste ha. Visst är det snyggt? Det fina med ASOS är att jag alltid tänker: "Om jag ändå ska beställa någonting och betala frakt borde jag beställa någonting mer". Då kan jag få treats som det fina halsbandet utan att få dåligt samvete :)

Någonting annat som lär inhandlas snarast är ett par mossgröna jeansleggings. Jag har redan sett ett par till ett bra pris. Det lär ju bli mycket svart i höst med, men de kan vara snygga att bryta av med. Jag har ett par mossgröna byxor, men de är så stora och once you go tight you never go back ;) Så känner jag nu i alla fall, men det kanske ändras några år och några kilon senare. Haha, det hoppas jag i så fall, för det skulle nog inte se särskilt attraktivt ut...

Let no foot mark your ground, let no hand hold you down

Jag kom nyligen hem från Motala efter ännu en föreställning. Jag hade turen att få skjuts till Norrköping då inga anslutningar mellan Motala och Norrköping finns så sent. Jag hade glömt att ta med mig ombyteskläder och jag kan ju inte ha samma kläder ända till på fredag! Fast det känns ändå som att jag knappt har några kläder. Allt känns bara tråkigt och fult, förutom några få saker. Därför ska jag shoppa lite när lönen kommer :)
Vi får ingen mjukstart i skolan direkt: imorgon måste vi lämna in ett rough draft på World Lit. II och på fredag är det biologiprov och historiauppsats och allt måste gå bra! Det blir i alla fall bra träning i att utnyttja tiden väl. Jag ska plugga på alla resor. Jag kan inte börja ta skolan på allvar om några veckor utan jag måste ju göra det nu. Det vill jag också, bara att jag knappt har tid. 


Igår make:ade jag a fuss om någonting jag kunde ha valt att blunda för, men det kan jag aldrig. Det känns i alla fall skönt att jag alltid vågar stå upp för vad jag tycker utan att vara rädd för vad andra ska tycka. Jag är typ immun mot det. Så har det verkligen inte varit förut, så det känns positivt.

The not so careless wearer

Idag fick jag äntligen ha lektioner igen! Skönt att komma tillbaka till vardagen, för den är inte så illa ändå. Någonting som känns konstigt är att jag inte har varit och köpt block och kalender och sånt än för att jag inte har hunnit. Det känns som något man gör innan skolan börjar, men nu får det bli om ett tag, när jag har tid. Jag har tagit en sån där gymnasiekalender med massa erbjudanden och sånt i, men den håller inte riktigt den standard jag vill ha på en kalender. I årets utgåva finns en av de fånigaste och roligaste och underligaste reklamen jag någonsin sett:

OnePiece handlar om att ta det lugnt. Jump in your OnePiece och njut av ett slapparplagg du kommer älska mer än din mor. Vart [sic] du än befinner dig, på afterski, i sommarstugan, eller kanske bara en seg söndagmorgon är detta ett plagg med ett äkta statement

Who cares! 

Förutom det felaktiga språket (jag menar, man kan inte befinna sig i en riktning... var/vart...) är de omtalade sparkdräkterna i sig väldigt fula. Jag skulle inte ha en ens om min stilguru Patrick Wolf hade en sån på sig på alla sina konserter. Sen var beskrivningen väldigt löjlig. Genom att ha bära dräkten i olika situationer gör bäraren ett statement: "Who cares!" I care! Jag vill inte klä mig hur som helst.

På tal om mig och mode fick jag höra en väldigt rolig sak idag. En kompis var på Monki i Linköping där jag köpte min omtalade jacka och tydligen är jag omtalad där. Hon pekade på den jackan och sa att Pontus hade köpt en sån och expediten hörde henne och sa att det var en kille som hade köpt den jackan och att de tyckte att det var så kul. Tydligen har de lagt märke till att jag brukar komma och titta på kläder där och tycker att jag är cool. Denna person är alltså ingen mindre än moi :) Jag borde försöka utnyttja det här - de borde vilja sponsra en fattig student med snygga kläder! ;)

Ett inlägg som inte ens nämner extended essay

Idag började jag äntligen skolan. Det var så härligt att träffa alla människor igen. Jag inser att jag verkligen har längtat efter vardagen och att få plugga, Att varje dag känna att jag uppnår någonting. Jag fick Lena som mentor också, vilket känns väldigt bra. Hon är den typen av lärare som verkligen bryr sig om sina elever. Nu är jag riktigt taggad inför mitt allra sista år i skolan och jag har lovat mig själv att alltid plugga minst två timmar om dagen efter skolan oavsett vad jag har för läxor och andra aktiviteter. Helst ska det vara mer än två timmar och till våren måste det vara minst fyra. Dock vet jag inte hur jag ska hinna med det de kommande två veckorna eftersom jag har föreställningar i veckorna, men jag hoppas kunna göra mina läxor i alla fall. Sedan ska jag ta igen för det.

Efter skolan var jag på Café Gyllen med Karin och Viktor i några minuter innan jag åkte till Motala för att repa inför After Boat Show. Jag hoppas att det blir en succé!

Nu ska jag bara färga mina ögonfransar svarta och sen sova för imorgon ska jag upp tidigt och gå till skolan <3

500-någonting ord senare...

Så, nu får det räcka för den här gången. Jag är ganska nöjd ändå, även om det finns saker jag vill ändra på och lägga till redan nu. Jag tycker i alla fall att mitt resonemang är rätt tydligt och att min analys är djupgående. Sen får vi se hur jag mår när David har sågat den, men jag lämnar i alla fall in något jag har gjort ordentligt, även om jag inte har haft den tid jag skulle ha velat ha.

På tal om extended essay märkte jag när jag tittade till höger här i bloggen att det är den vanligaste etiketten. Jag har alltså skrivit mer om extended essay än om någonting annat som har hänt i mitt liv sedan förra hösten. En person som läser alla inlägg skulle alltså få intrycket att mitt liv kretsar kring att skriva extended essay, bli arg på konservativa människor och deppa över att mitt hår är för kort. Okej, jag kan väl erkänna att de två senare tar upp en ganska stor del av min tid (som den fåfänga idealist jag är), men extended essay är ju inte ens en särskilt stor del av mina studier. Nu ska jag försöka sluta tjata om den, åtminstone tills den är klar och jag är stolt eller om jag går in i väggen om den blir sågad.

 Jag sov lite längre än planerat, så jag drack bara lite grönt te samtidigt som jag skrev, men nu när jag är klar ska jag göra havregrynsgröt. Jag älskar att äta gröt till frukost eftersom det är gott och håller mig mätt länge, men på vanliga skoldagar har jag sällan tid att göra det eftersom jag måste med tåget tidigt. När jag bor i Linköping vill jag göra gröt varje morgon, för då har jag tid. Dessutom är det billigare än bröd.

 Jag känner på mig att det kommer bli ett bra läsår, även om det kommer bli tufft i skolan, men i år har jag mycket bättre möjligheter att plugga och fokusera. Jag har lovat mig själv att plugga mycket varje dag redan nu och förhoppningsvis kommer det leda till höga poäng på mitt diploma och att jag vid den här tiden nästa år förbereder mig för mitt nya liv i England.

Dagens outfit: klackar, korsett och gröna snören.

Jag hann inte skriva alltför mycket på extended essay i lördags eftersom jag var kvar i Motala och repeterade inför After Boat Show, så jag satt uppe på natten och skrev istället. Jag ska skriva imorgon förmiddag innan skolan så att jag hinner klart. Vi måste nämligen ha minst 3500 ord imorgon om vi ska få följa med till Ryssland. Tanken är ju god - att alla ska ha kommit tillräckligt långt på sin extended essay, men i mitt fall blir det lite fel då jag just nu skriver för att få ihop tillräckligt med ord istället för att skriva för att faktiskt producera någonting bra. Jag har redan skrivit det mesta av vad jag har kunnat, men sen behöver jag lite sekundärkällor för att kunna fortsätta och då jag inte kan få tag på dem i dagsläget skriver jag just nu saker som jag vet att jag måste ta bort senare för att få plats med annat, bättre material. Jag förstår hur skolan tänker, men jag tycker att det skulle ha varit bättre att supervisorn skulle ha gett klartecken till resan om man verkade vara på rätt spår. Men nu är det inte så, så det är bara att skriva. Det är inte så många ord kvar nu ändå.

Idag efter föreställningen tränade vi också inför After Boat Show. Jag älskar min outfit: klackar, korsett, spets och gröna snören! Ja, det är drag vi gör.Jag har aldrig gjort någonting liknande förut, men det är roligt. Jag hoppas dock på att det finns klackskor i min storlek (45) nästa gång för det är ganska smärtsamt att gå runt i för små. Jag längtar också efter peruk och smink (mer än vad jag brukar ha) så att jag kan leva mig in i rollen.

Imorgon ska jag som sagt tillbaka till skolan vilket jag har längtat otroligt mycket till.

En extra dag på veckan

Under de senaste dagarnas extended-skrivande har jag flera gånger önskat att den här veckan skulle ha en extra dag så att jag skulle få lite mer tid att skriva och lite mer sömn på nätterna. Min önskan gick i uppfyllelse då jag upptäckte denna extra veckodag. På lördag har vi tydligen ingen föreställning (men köp gärna biljetter till en annan föreställning!) så då får jag en heldag att skriva på.

Det är ju trots allt trevligare att skriva när man är vaken och inte har panik. Idag har jag fått en hel del skrivet om ruttna lik, levande hus, meningslöst babbel och krångliga skor. Okej, det lät kanske inte så trevligt, men så är ju mitt ämne "hopplöshet" också... Allt känns bra, men jag måste hitta på en fyndig titel till uppsatsen också. Det kommer när det kommer, men jag vill att den ska komma nu!

Ingen titel

Tog en liten paus från pluggandet för att titta på videon till Untitled 1 av Sigur Rós. En väldigt bra video till en väldigt bra låt!

Effektiv dag

Idag ska jag plugga extended hela dagen och bli så pass färdig så att jag känner att jag kan lämna in den på måndag eftersom jag knappt kommer att hinna plugga i helgen. Biblioteket vill att jag ska lämna tillbaka böckerna jag använder, men det går ju inte. I alla fall inte idag.

Fick hem gratis tandblekning!

Jag glömde att berätta en rolig sak som hände idag i förra inlägget. För ett tag sedan beställde jag tandblekning från internet och resultatet blev ju lyckat. Idag fick jag hem ett set till - helt gratis! Då blev jag glad :) Tack Simple Smile! Nu kan jag få tänder vitare än...någonting som är väldigt vitt.

Inte för att de ville ge mig det egentligen. Det var ett fel i systemet som gjorde att vissa kunder fick dubbla beställningar och för att vi kunder skulle slippa krångla så mycket bestämde de sig för att de som råkat ut för det får behålla dublettprodukten. Jag kan nog leva med deras misstag, faktiskt...

Back to school and Joy

Idag var jag som sagt i Linköping och två av de tre planerade punkterna blev avklarade. Mötet med David gick bra. Han fick inte titta på uppsatsen innan måndag så vi diskuterade mest EE-tips och sommaren. Det var skönt att återse min kära skola och jag längtar till på måndag. Mitt andra möte gick bra. Kul att träffa folk, men synd att så många flyttar. Någon lägenhetsvisning blev det som sagt inte, och det kan inte bli förrän nästa lördag och då vet jag inte om jag kan - vi får se vad som händer. Jag bryr mig egentligen inte så mycket så länge det finns golv, väggar och tak, men jag tror nog att den ska vara fin :) Framåt kvällen fick jag lite Wilde-cravings och bestämde mig därför för att titta på The Importance of Being Earnest, filmen alltså.

Idag: Tour de Linköping

Idag står det mycket på schemat och jag tänker ha min jacka även om det är soligt och varmt ute. Det blir:

• Möte med David i skolan. Förhoppningsvis tycker han att jag är på rätt spår med min extended essay. Jag längtar väldigt mycket till skolan, så det blir som att komma hem.
• Styrelsemöte. Det skulle vara igår, men det var bara jag och Stich som kunde, så då gör vi ett nytt försök idag :)
• Titta på lägenheten (förhoppningsvis). Jag vill verkligen se lägenheten som jag ska flytta till i september. Det känns nästan overkligt, men väldigt skönt att äntligen få bo i Linköping.

Och på tal om något helt annat - här är min vargring. Eller om det ska föreställa rävar. Den är väldigt cool i alla fall. Jag gillar fina smycken, men jag har dumma fingrar som nästan inget passar på. Mina fingrar är smala och mina knogar är stora, så de ringar jag får på mig brukar bara snurra runt. 

Vad jag och min underbara jacka har gjort idag

Dagen inleddes med extended-plugg och vaniljdrömsbakning. Extended känns bra och vaniljdrömssmet var bland det godaste jag ätit, dock blev de kvar i ugnen lite för länge och fick inte alls den konsistens jag hade hoppats på. Igår (måndag) köpte jag världens underbaraste jacka på Monki. När jag gick in i affären liksom skrek den efter mig och jag var bara tvungen att köpa den. Sen finns det tusen andra saker jag vill köpa också, men nu får jag vänta. Så idag när jag skulle gå på styrelsemöte fick jag äntligen ha på mig min nya jacka - som jag hade längtat! Dock blev mötet inställt och framflyttat till imorgon, men det var ändå skönt att komma ut lite - återse Linköping och prata med folk. Nu sitter jag här och äter mina misslyckade vaniljdrömmar.

Jag känner mig nog som finast när jag ser ut som någonting som närmast kan beskrivas som en varelse.

UCAS 2011

Idag tog jag en liten paus i mitt extended essay-skrivande för att registrera mig på UCAS (University & Colleges Admissions Service), dvs. där man söker till universitet i Storbritannien. Det är väldigt motiverande att sitta och titta på mina val, som de ser ut nu, och tänka "Om jag pluggar tillräckligt hårt kan allt det där bli mitt!"

Jag är renad från mina ungdomssynder!

I mina tidiga tonår, då TV-spel var mitt huvudsakliga intresse och jag inte såg dagsljus särskilt ofta, drack jag ofantliga mängder cola, vilket satte sina spår på mina tänder. Fåfäng som jag är har jag länge längtat efter ett fräschare leende, så nu när jag hade pengar beställde jag tandblekning från internet. Jag hade inga höga förväntningar direkt. Inte för 350 kronor. Men efter några behandlingar blev det ju faktiskt lite skillnad :)

 

Panic!

I helgen har det varit två föreställningar som det brukar vara. Dock gick lördagsföreställningen...eeh...inte alls. Det blev något fel med elen så att ljudbordets minne raderades helt och ljudet var helt någon annanstans och borta och fel vilket resulterade i högt brus och annat otrevligt oljud. Den stackars publiken, vilken inkluderade min farmor, får pengarna tillbaka eller fribiljett till en annan, förhoppningsvis mer lyckad föreställning. Idag gick det som tur var som det skulle och inspelningen av föreställningen som skulle ha gjorts igår blev nog bra ändå.

Mindre bra känns det dock när jag tänker på allt jag borde ha gjort som jag inte har hunnit med. Jag vill nästan gråta när jag tänker på alla EE-ord jag inte har skrivit och all revision jag inte har gjort. För jag vill ju! Jag vill att det ska gå bra så att jag kommer in på ett bra universitet...och jag kommer ju få mina predicted grades ganska snart efter att skolan börjat så det finns inget "sen" då jag kan göra allt - det måste ske nu! Men jag försöker lindra det dåliga samvetet med varför jag jobbar så mycket. Det är ju inte för att leka utan för att jag ska ha någonstans att bo i höst så att jag kan plugga bra hela trean och lyckas. Så långsiktigt är det bra, bara att jag dör lite nu av stressen.

Men att dö hjälper inte, så nu tänker jag läsa ut The Great Gatsby vilket är rent nöje egentligen :)

Kvällens drink: spenat

Det känns som att jag inte har fått i mig så mycket frukt och grönt den här sommaren eftersom jag inte har haft tid att göra ordentlig mat så ofta och inte haft de råvaror jag vill ha. Därför bestämde jag mig för att göra en nyttig smoothie som innehåller spenat, banan och apelsinjuice. Den ser väldigt grön ut, men den smakar mest banan, faktiskt.

Bosie's my BFF

Idag tog jag emot en alkoholleverans...som aldrig kom...som inte skulle komma. Istället hade jag och Alex hela Lokverkstaden för oss själva i några timmar vilket var mycket underhållande...efter att all disk var diskad förstås. Sedan var det dags för gatuteater i Motala och det blev ju ingen jättesuccé eftersom Motalabor inte gärna går ut i regnigt väder som det verkar, men om vädret tillåter blir det nog lyckat imorgon :) Ganska slapp dag i Motala som avslutades med pizza och hemfärd.

Gårdagens försök att se Wilde hindrades av min kära dator som inte tyckte att jag skulle få se slutet. En mycket bra film. Vacker. Jag älskar brittiska snobbar, men ogillar starkt svenska brats. Jag tycker inte att det är paradoxalt att jag tycker så eftersom de skiljer sig ganska markant. Om vi tar en typisk svensk brat kommer den att köpa den dyraste champagnen bara för att den är dyr och sedan hälla ut den bara för att visa hur mycket pengar den har. Bosie och Oscar skulle ha köpt den dyraste champagnen för att den också är den bästa och inte för att den kostar mycket. Oscar skulle köpa manschettknappar med ädelstenar för att de är de finaste och inte för att de är de dyraste. Skillnaden är att för Oscar och Bosie ligger fokuset på skönheten och njutningen och inte vad som står på prislappen. Och jag har fortfarande inte sett BBC-versionen av Brideshead Revisited på tal om Oxforddramatik. Jag har uppenbarligen en bild av hur mitt liv på universitetet ska vara: Äta...inte hummer på restaurang med Bosie och dricka champagne på släktgodset med Sebastian Flyte. Undrar om CSN-lånet räcker till det? Nej, men det betalar han självklart. Och nej, jag har inte alls en överromantiserad bild av hur universitetslivet kommer att vara. Inte alls.

Jag har köpt en klänning!

Fast det ser inte alls ut som en klänning...i alla fall inte på mig. Jag skulle nog faktiskt kalla det en tröja. Den är lite grå-grön och har triangulära nitar på axlarna. Den är inköpt på Vero Moda så nu har jag nog handlat kläder i alla typiska tjejklädbutiker. Jag Gina Tricot-debuterade förra veckan genom att köpa en beige silkesaktig skjorta. Vissa av mina tjejkompisar drar sig för att handla där för att det är för fjortisaktigt, men jag bryr mig verkligen inte om var jag köper saker så länge de ser bra ut på. Jag ser nog inte ut som någon fjortis ändå. Fast det kanske jag är, det vet jag inte. Ibland känner jag mig lite som en blandning av en översocial fjortistjej och en misantropisk gammal gubbe. Kontraster är ju bara för härliga.

Idag har jag, förutom att köpa tröjan, jobbat med extended och socialiserat mig lite i regnrusket. Nu ska jag se på Wilde igen. Lite Oxforddramatik är alltid mysigt och nog har jag saknat Oscar allt.

I väntan på...

Godot tänkte jag beställa ett eget exemplar av, men tydligen var den slut överallt...som alltid när det är någonting jag vill ha. Istället föreslog både Adlibris och Bokus att jag skulle beställa I väntan på Mona Sahlin. Jag känner mig otroligt manipulerad av vänstervriden media, asså :O Då får det bli ett second hand-exemplar helt enkelt. Det är ju mer miljövänligt, så jag borde inte klaga. Dock kostar det runt 100 kr mer när jag tittade på www.antikvariat.net (vilken för övrigt har varit till stor hjälp när jag har varit på jakt efter sällsynta böcker).

Because I (I!) think so, and it's completely normal!

Nu tänkte jag skriva om någonting som irriterar mig, även om det inte är aktuellt just nu. Dock händer det mig rätt ofta. Det är när jag uttrycker mina personliga åsikter och får höra att de är vänstervridna, politiskt korrekta och normativa.

Ordet "vänstervridet" känner jag en avsmak för. Bara ordet i sig: vänstervridet - som att det är vridet, tvingat i en onaturlig riktning och att det inte alls återger sanningen. Sen sammanhanget det brukar användas i: att jag har fallit offer för en vänstervriden media och har därför felaktiga åsikter som jag har blivit påtvingad och är för naiv för att ifrågasätta.

Sen att vara politiskt korrekt - det är det ju inget fel med i sig. Någonting blir ju politiskt korrekt, eller snarare någonting blir politiskt inkorrekt för att det går emot den uppfattning vi har om till exempel människo- och djurrätt. För den delen är jag gärna politiskt korrekt, men det som gör mig irriterad är när jag blir "anklagad" för att vara politiskt korrekt, alltså att jag egentligen inte tycker det jag uttrycker utan att jag känner mig tvungen att uttrycka det jag uttrycker för att jag vill uppfattas som politiskt korrekt. Kanske är jag rentav feg.

Som en påbyggnad på PK-saken kan jag även bli anklagad för att vara normativ, vilket känns ganska ironiskt när det handlar om mig, men normativ är jag tydligen eftersom jag delar åsikter med många andra i det här samhället. Jag tycker till exempel att medlemmar av alla kön ska ha samma rättigheter (!) och att vi bör förhindra miljöförstöring (!). Så tycker jag och många andra i dagens Sverige, vilket jag tycker är glädjande, men återigen stör jag mig på när termen används som en anklagelse. I vissa fall är det berättigat och jag gör det även själv: jag kan t.ex. klaga på att en person/ett företag/en organisation är heteronormativ och det gör jag med all rätt eftersom den anklagelsen innebär att personen/företaget/organisationen inte visar hänsyn till människor som inte passar in i heteronormen och som då lider av detta förtryck. Så Darcy dissar heteronormen, men samhället är ju faktiskt till stor del uppbyggt av normer som gör att vi ska kunna leva tillsammans. Det är en norm att vi respekterar varandras liv och egendom, alltså att vi inte ska döda varandra, och den normen skulle jag inte vilja avskaffa. Som en tänkande varelse känns det naturligt att uppskatta individens värde och det är kanske därför det har blivit en norm. Av liknande anledning blev det sen en norm att kvinnor ska ha samma rättigheter som män. Utan en värld att leva i kan vi inte ha mycket till samhälle och därför har det blivit en norm att försöka bry sig om miljön. Att följa normer måste alltså inte vara en svaghet, det gäller bara att ifrågasätta dem. Jag följer de normer jag följer för att jag, utifrån mig själv och vad jag själv tänker och känner, håller med om att det är så vi bör leva.

Så ja, jag är queerfeminist, miljövän, vegetarian och välkomnande mot alla etniciteter för att jag tycker så. Jag har personligen kommit fram till de åsikterna genom att samla in kunskap från olika källor, tänka och utvärdera. Inte för att lilla naiva jag har blivit lurad av onda vänstervridande kommunister eller för att jag vill verka vara en bra människa eller för att jag vill passa in.

For today I am...me

Nu har Teaterbåten haft premiär och efter veckor av intensivt repande och jobbande har jag äntligen fått lite tid till mig själv. Idag, till exempel, har jag ägnat hela dagen åt Extended Essay vilket kändes väldigt skönt eftersom jag har varit ganska stressad över den. Visserligen älskar jag teatern och allt det jag har gjort de senaste veckorna, men jag har saknat litteraturen och litteraturanalysen - själva kärnan i mig - som jag inte har haft så mycket tid för. Så nu när jag äntligen vet vilka dagar jag är och inte är ledig kan jag planera och strukturera mitt liv så att jag hinner med allt jag vill och måste göra.

På tal om kärnan i mig och vad jag är har jag nyligen funderat lite på det där med vegetarianismen. Jag har inte tänkt på det eller lagt märke till det så mycket förut, men nu känns det faktisk som att Pontus Darcy Landström är en vegetarian - på riktigt. Det som väckte den här tanken var dels att även om jag är vrålhungrig dras jag inte till köttlukt, eller lukten av kött som tillagas (egentligen inget konstigt kanske med tanke på vad det luktar...), men främst det faktum att jag skulle må dåligt om jag åt kött eftersom min kropp inte längre är van vid det. Jag skulle faktiskt bli sjuk, eller vad man nu ska kalla det.

Och på tal om vad jag är känner jag mig fortfarande inte riktigt tillfreds med mitt hår. Som kanske känt var jag tvungen att klippa mig eftersom jag är med i musikalen Teaterbåten. Det spelar ingen roll hur många som säger att det är fint - det är inte jag. Punkt. Det kanske finns begränsningar för hur mycket jag är villig att lida för konsten, trots allt... För att kompensera för detta bestämde jag mig nyligen för att göra någonting åt mina gula tänder. Vad jag gjorde var att beställa ett tandblekningskit som jag har använt ett par gånger med stor framgång. Bilder på resultatet kommer senare.

“Åh, Romeo, Romeo! Varför är du Romeo?”

Ja, den frågan kanske folk har ställt sig någon gång. Jag vet i alla fall varför jag är Romeo. Jag är det av precis samma anledning som jag är den söta Lilla Rödluvan och också hennes stackars mormor. Anledningen är att jag har fått privilegiet att medverka i någonting som kallas för gatuteater. Som kanske framgår av namnet går det ut på att spela teater på gatan. Vår lilla teatertrupp kommer att vara lite som ett kringresande teatersällskap och spela teater på Norrköpings gator och torg under sommaren. Det är vad jag har tillbringat dagen med – att repa på de två små scener vi har än så länge, det vill säga Lilla Rödluvan och balkongscenen ur Romeo och Juliet. Det är därför jag är Romeo.

"You don't have to be anti-man to be pro-woman"

"Nej, jag är verkligen inte feminist!" Den meningen, och många liknande, hör jag ofta från personer i min egen ålder, och i synnerhet tjejer. "Jaha, så du vill inte ha några rättigheter, då?" tänker jag då för mig själv. Naturligtvis menar de inte så, men jag har ändå svårt att förstå varför det är så viktigt att markera att man minsann inte är feminist. Jag förstår delvis varför: att vår definition av feminismen och vad det innebär att vara feminist skiljer sig. Feminister hatar män och har slutat raka ben och armhålor för att de är bittra över att de aldrig kommer att få någon man. Deras enda ambition är att skapa ett samhälle där män ses som lägre stående varelser och deras metoder innefattar mycket våld och skrikande. Eller?

Nej, det tror faktiskt inte jag. Jag tycker snarare att "Feminism is the radical notion that women are people", för att citera en Facebook-sida jag like:ade nyligen. Feminism handlar helt enkelt om kvinnors rättigheter. Visst, i dagens Sverige har kvinnor samma rättigheter och möjligheter som män, för det mesta, men så har det inte varit länge. För hundra år sedan hade kvinnor varken rösträtt eller tillträde till statliga läroverk. Självklart ser vi det idag som en naturlig utveckling då det är självklart att kvinnor ska ha rätt att rösta och kunna få en utbildning, men det var faktiskt inte en revolution som skedde spontant. För att förändring ska ske måste någon stå längst fram. Någon måste kämpa. Och vilka gjorde det? Jo, feministerna. Varför gjorde de det? Inte för att de inte lyckades bli gifta med någon tjusig man, utan snarare för att de med all rätt ansåg sig ha samma värde som män. 

Varför finns feminismen kvar idag när kvinnor har rättigheter, då? Har den inte spelat ut sin roll? Nej, för perfekt är det ju inte, inte ens i dagens Sverige. Det är ännu inte självklart att en kvinna ska ha samma lön som sin manliga kollega och en kvinna som blir utsatt för en våldtäkt ses inte alltid som helt oskyldig då hon kan ha lockat förövaren genom att bära utmanande kläder. Och vad är det för syn på män egentligen? Är män några slags zombies som inte kan kontrollera sina lustar när en lättklädd kvinna kommer i närheten? Uppenbarligen är inte män fria från förtryck och fördomar de heller, vilket ofta hamnar i skymundan, men jag tycker inte att det betyder att feminismen har spelat ut sin roll. Generellt sett kan nog sägas, vilket jag har diskuterat med vänner, att kvinnor är förtryckta på en könslig nivå medan män mer är förtryckta på ett individuellt plan. Kvinnor objektifieras fortfarande på ett annat sätt än män i media och i privata diskussioner. Därför tycker jag att feminister behövs, även här och nu. 

Så vilka är då dessa feminister? Ja, det är en stor och heterogen grupp och olika individer väljer att manifestera sina åsikter på olika sätt, men i stort skulle jag nog säga att en person, oavsett kön, som  tror på kampen för kvinnans frigörelse från ett maktförtryck från männens sida är feminist. Vi kanske inte alla står där och kämpar, men jag har svårt att förstå varför någon (som inte är fullständigt misogyn) skulle vilja hävda att den absolut inte är någon feminist. En feminist måste inte hata och skrika och kan faktiskt raka benen. I know I do. 

Maintenant

Mmmm
Mina sojabiffar med fetaost och champinjoner i. Jag är bra i köket! 

Ja!
Att jag har så mycket roligt för mig. Typ som teater och RFSL och sånt. Och World Lit. och Extended Essay.

Nej!
Ovilja att ifrågasätta. Onödig rädsla och hat. Folk som lägger sig i saker de inte vet någonting om. Stel rygg. 

Bok 
I väntan på Godot. Ingenting händer. Två gånger. Underbart! 

Fint
Jag tycker att det här var fint. Androgynt, vackert och konstnärligt. Tycker speciellt om bilden längst ner där den ena har militärhjälm och den andra har ansiktet täckt av paljetter. Kontraster! 

Musik 
The Life Pursuit - Belle and Sebastian. Måste se dem i Stockholm i sommar! Men jag kanske jobbar då...

Läskiga, men ändå blir man glad av dem
Karin och Viktor som är så fina ihop. 

Kläder
Mina fina Black Book-kläder från H&M. Det blev visst två t-shirts och ett linne.   

Hmm...
Vad ska Darcy göra med håret? Typ ljusare, fast med mörka slingor, kanske. Patrick Wolf-inspirerad frisyr.

If I'm Lucky, you're Pozzo

Jag har en ofantlig tur ibland! När jag får för mig att jag vill någonting och ångrar att jag inte har gjort det tidigare brukar det inte ta lång tid innan jag får som jag vill. Som med franskan till exempel. Nu gäller det...teater! Under de senaste månaderna har jag insett hur mycket jag älskar denna konstform och hur mycket jag sörjer att jag inte varit med i någon teatergrupp när jag var yngre. Nu har jag ju knappast tid. Men nu till turen! När jag sökte sommarjobb sökte jag till muséer och bibliotek och skrev i min ansökan att jag var intresserad av teater för att de skulle förstå att jag älskar kultur (det var ju dock ingen lögn eftersom jag faktiskt älskar teater, men poängen är att jag inte sökte ett teateryrke. Inte för att jag tror att det fanns några, men ändå...). För några veckor sedan blev jag uppringd och tillfrågad om jag ville jobba som skådespelare i sommmar (!!!) vilket jag självklart ville. Jag fick komma på intervju tillsammans med andra teaterintresserade. "Hjälp!" tänkte jag då - de har mycket mer erfarenhet, men jag fick jobbet och nu kommer jag att ha råd att bo i Linköping nästa läsår, vilket är HELT UNDERBART!

Så nu blir det teater, uppsatsskrivning och läsning hela sommaren. Ska bli mycket trevligt!

Sju personer som har inspirerat mig

Och så fick jag lite tid över när jag väntade på posten. Då tittade jag på bilderna och texterna på mina väggar och funderade över det som rubriken antyder: personer som har inspirerat mig. Här kommer sju av dem.

Vladimir Majakovskij

”Om ni vill -
blir jag bara en kropp som kreverar
- i en annan tonart än himmelens lyror
om ni vill -
kan jag uppträda ömt och belevat
- inte en karl men ett moln i byxor!”

Och där kom viljan att bli något. Jag bytte hood-tröja mot kavaj, handkontroll mot reservoarpenna, IT mot IB. Passivitetens Pontus blev Passionernas Pontus. Hade det hänt annars? I efterhand känns det oundvikligt, men kanske hade det inte hänt då, när jag var 17 år.

Oscar Wilde

”Most people are other people. Their thoughts are someone else's opinions, their lives a mimicry, their passions a quotation.”

Och så föll även jag för citatens och estetikens mästare. Jag utforskade the importance of being earnest och fascinerades över Wildes fyndiga normkritik som kunde ha passat lika bra i dagens samhälle som i det viktorianska. Jag ville vara en dandy som Wilde. Jag ville skapa mig själv.

Jónsi

Ibland behövs inte ord för att kommunicera. Jónsi hänförde mig och spelade på själens outforskade strängar, för att vara lite överdrivet poetisk. Men kändes gjorde det i alla fall. Nästan obehagligt mycket för att vara musik. För att analysera, vilket jag alltid gör, kan effekten av Jónsis inträde ha varit att skapa en kontrast mot det stolta, stiliga, skapade – det naturliga och det ödmjuka.

Den döende dandyn

Och tillbaka till det dandyistiska med Nils Dardels målning, som jag först såg i en veckotidning och sedan stötte på i verkligheten när jag besökte Moderna museet. Jag såg skönheten, men också mysteriet och djupet. Vem är han? Vad hände? Jag betraktade och vände mig inåt. Jag började uppskatta djupet i dandyismen – att skapa sig själv inifrån och ut, att allt ska överensstämma. Så fåfänga kan vara innerligt.

Jane Eyre

Och så ägnade jag mig åt romanläsning och följde Jane genom livets prövningar. Jag fascinerades över hennes självständighet och hur hon står upp för sig själv, även om samhället är emot henne. Hon gör det i ett samhälle där detta är mycket svårt, i synnerhet för en kvinna.

Patrick Wolf

“A boy like me is told he is both nine and ninety and
A boy like me should shut those books join the army”

Han är snygg och gör som han vill, inte som man borde göra. Jag fascineras av hans mångsidighet och variation och vill vara a boy like him, framförallt stilmässigt. Han fick mig att börja handla på ”fel” avdelning och våga vara mer kreativ till det yttre.

Rudolf Nureyev

Och så började jag dansa balett och slöt fred med mina muskler. När jag tittade på videos av honom insåg jag att fysisk styrka inte nödvändigtvis måste vara dåligt (ja, jag är nog ganska ensam om att ha tyckt det). Här blir styrka någonting graciöst och vackert istället för någonting brutalt och grovt.